Luiz Inácio Lula da Silva

Uppväxt och tidig karriär#edit

Luiz da Silva föddes i en liten by i den fattiga delstaten Pernambuco i nordöstra delen av landet, men han växte upp i staden Santos i delstaten São Paulo, där det fanns fler jobb. Han lärde sig läsa vid tio års ålder och slutade skolan efter andra klass för att arbeta som skoputsare och på lager.

Vid 19 års ålder förlorade da Silva ett finger i en arbetsolycka i en bildelsfabrik och nekades adekvat vård för skadan. Ungefär vid samma tid anslöt han sig till fackföreningsrörelsen och blev vald till flera viktiga förtroendeposter. Fackföreningsrörelsen mötte starkt motstånd under den högerinriktade diktaturen i Brasilien under samma period och hans åsikter blev alltmer radikala.

Politisk karriär#edit

På 1970-talet hjälpte Lula da Silva till att organisera fackföreningsaktiviteter bland annat flera större strejker. Han blev arresterad och satt i fängelse i en månad, men släpptes efter protester. Båda sidorna var missnöjda över utgången av strejkerna och 1980 skapades Partido dos Trabalhadores (Arbetarpartiet, förkortat PT) för att hjälpa arbetare. År 1982 lade han till smeknamnet Lula i sitt namn. År 1986 blev da Silva invald till brasilianska parlamentet med ett rekordstort antal röster. PT hjälpte till att skriva landets konstitution efter diktaturen och försäkrade starka konstitutionella rättigheter för att skydda arbetarnas rättigheter men misslyckades med försöken att ordna en jordreform.

År 1989 blev Lula da Silva PT:s ordförandekandidat. Han visade sig få en bred popularitet i hela det brasilianska samhället, men fruktades av företag och finansiella intressen och förlorade valet.

Lula da Silva försökte även bli vald i de följande valen. Inför sin kampanj 2002 ändrade han sin informella klädstil och sitt vallöfte om att inte återbetala Brasiliens statsskulder. Det senare var oerhört oroande för amerikanska ekonomer, företagare och banker, som fruktade att ett brasilianskt beslut, tillsammans med ett liknande, pågående beslut i Argentina skulle skapa en vågeffekt genom hela världsekonomin. I andra omgången av presidentvalet den 27 oktober 2002 besegrade da Silvia motståndaren José Serra från Partido da Social Democracia Brasileira (Brasilianska socialdemokraterna eller PSDB) och blev Brasiliens president.^[1] Trots en rad skandaler blev han sedan återvald den 31 oktober 2006.

Tiden som president#edit

Lula var Brasiliens president i två mandatperioder, från 1 januari 2003 till 1 januari 2011.

Efter att ha tillträtt försökte Lula förbättra ekonomin, införa sociala reformer och få slut på korruptionen i regeringen. Vid slutet av hans första mandatperiod växte ekonomin och fattigdomen i Brasiliens hade minskat avsevärt. Men Lula kritiserades för att inte ha gjort tillräckligt för att minska brottsligheten eller förbättra kvaliteten på offentliga utbildningar. Under 2005 ifrågasattes också Lulas löfte att bekämpa regeringskorruption, när medlemmar av hans parti anklagades för mutor och olaglig kampanjfinansiering.

Både den brasilianska ekonomin och Lulas popularitet fortsatte att växa under hans andra mandatperiod. Eftersom konstitutionen stoppade Lula från att kandidera för en tredje mandatperiod i rad, handplockade han sin stabschef, Dilma Rousseff, som sin efterträdare. Rousseff var Brasiliens president från 2011 till 2016, då hon avsattes av Brasiliens förbundssenat på grund av korruptionsanklagelser.

Som president spelade Lula en framträdande roll i internationella frågor inklusive aktiviteter relaterade till Irans kärnkraftsprogram och klimatförändringar, och har beskrivits som "en man med djärva ambitioner att förändra maktbalansen mellan nationer". När han slutade som president var han en av de mest populära politikerna i Brasiliens historia.^[2][3] Barack Obama kallade honom vid G20-mötet i London 2009 för "den mest populära presidenten i världen".^[4] Han har lovat att som president att åtgärda klimatproblemen och stoppa skövlingen av Amazonas^[5]

Lula har gett upphov till begreppet "Lulism".^[6]

Rättsprocesser#edit

Lula var under perioden 2016–2021 involverad i flera rättsprocesser kopplade till påstådd korruption och penningtvätt.^[7][8] Han tillbringade också 18 månader i fängelse men släpptes 2019 då en av domarna som dömde honom bedömdes ha varit partisk. År 2021 upphävdes domen av Högsta domstolen då den ansågs vara politiskt motiverad och han tilläts återigen att kandidera som president.^[9][10][11] Han vann presidentvalet den 30 oktober 2022 med 50,9 procent av rösterna mot 49,1 procent för Bolsonaro.^[12]

•  Storkors av Sankt Olavs orden, 2003^[13][14]
• Letelier-Moffitt Human Rights Award, 2003
• Prinsessan av Asturiens pris för internationellt samarbete, 2003
•  Kedja av Isabella den katolskas orden, 11 juli 2003^[15][16]
•  Storkedja av Portugals frihetsorden, 23 juli 2003^[17]
•  Storkorset med diamanter av Peruanska Solorden, 24 augusti 2003^[18]
•  Första klass av Jaroslav den vises orden, 20 oktober 2003^[19]
•  Första graden av Amílcar Cabral-orden, 2004^[20]
•  Storkors av Boyacá-orden, 2005^[21]
•  Storkors av Bathorden, 2006^[22]
• Jawaharlal Nehrus Pris, 2006^[23]
•  Algeriets nationella förtjänstorden, 7 februari 2006^[24]
•  Storkedja av Kondorens orden, 2007^[25]
•  Riddare av Elefantorden, 12 september 2007^[26]
• Félix Houphouët-Boignys fredspris, 2008
•  Storkorset av Torn- och svärdsorden, 5 mars 2008^[17]
• Chatham House Prize, 2009^[27]
•  Frihetsorden, 24 november 2009^[28]
• Indira Gandhi-priset, 2010
•  Kedja av Mexikanska Aztekiska Örnorden, 2010^[29]
•  Amílcar Cabral-medaljen, 2010^[30]
•  Umayyadorden, 2010^[31]
• Hedersdoktor vid Institut d'études politiques de Paris, 2011^[32]
• World Food Prize, 2011
• Fyra friheters-priset – Frihetsmedaljen, 2012
• Kataloniens internationella pris, 2012^[33]
•  Storkors av Benins nationalorden, 2013^[34]
•  Order of Camões, 22 april 2023^[35]
• Hedersdoktor vid Université Paris 8, 2024^[36][37]
•  Stora ordensbandet av Krysantemumorden, 18 mars 2025^[38]
•  Ekvatorstjärnans orden^[39]
• Hedersdoktor vid Universitetet i Salamanca^[40]
• Hedersdoktor vid Coimbras universitet^[40]
•  Brasiliens flygförsvarsförtjänstorden
• Hedersdoktor vid Universidad Nacional Mayor de San Marcos
• Nord-Syd-priset
•  Storkorset av Nationella förtjänstorden för vetenskap
•  Sjöförtjänstorden
•  Ghanas stjärnas orden
•  Rio Branco-orden
•  Storkors av Södra korsets orden
• Hedersdoktor vid Rosarios nationella universitet^[40]
•  Omar Torrijos Herreras orden
•  Zambias örnorden
•  Kung Abdulaziz-orden
•  Algeriets nationella förtjänstorden
• Bruno Kreisky-priset^[41]
•  O. R. Tambos följeslagares orden

[Redigera Wikidata]

• Rosa vågen

1. ^ ”Lula tros gå mot seger i Brasilien”. Sveriges Radio. 27 oktober 2002. https://sverigesradio.se/artikel/139270. Läst 29 oktober 2021.
2. ^ ”Brazil's Lula prepares to leave office” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-latin-america-12097490. Läst 29 oktober 2021.
3. ^ ”Lula's last lap”. The Economist. 8 januari 2009. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/the-americas/2009/01/08/lulas-last-lap. Läst 29 oktober 2021.
4. ^ ”Brazil's Lula: The Most Popular Politician on Earth” (på engelska). Newsweek. 21 september 2009. https://www.newsweek.com/brazils-lula-most-popular-politician-earth-79355. Läst 29 oktober 2021.
5. ^ Lundahl, Marie (30 oktober 2022). ”Brasilienexperten: ”Lula vill åtgärda klimatproblemen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/expert-farhagor-for-klimatet-om-bolsonaro-sitter-kvar. Läst 31 oktober 2022.
6. ^ Braga, Ruy; Barbosa dos Santos, Fábio Luis (2020-01-01). ”The Political Economy of Lulism and Its Aftermath” (på engelska). Latin American Perspectives 47 (1): sid. 169–186. doi:10.1177/0094582X19887806. ISSN 0094-582X. https://doi.org/10.1177/0094582X19887806. Läst 29 oktober 2021.
7. ^ Louise Cassemar (6 februari 2019). ”Lula döms till 13 års fängelse för korruption”. Omni. https://omni.se/lula-doms-till-13-ars-fangelse-for-korruption/a/5VXeJe. Läst 25 april 2026.
8. ^ ”Ex-president Lula döms för pengatvätt – nio års fängelse”. www.aftonbladet.se. 12 juli 2017. https://www.aftonbladet.se/a/k5XWQ. Läst 25 april 2026.
9. ^ Markus Ljungholm (31 januari 2023). ”Tidslinje: Lula da Silvas klammeri med rättvisan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tidslinje-lula-da-silvas-klammeri-med-rattvisan. Läst 25 april 2026.
10. ^ ”Brasiliens HD: Lula-domare partisk”. Svenska Dagbladet/TT-AFP. 24 mars 2021. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/brasiliens-hd-lula-domare-partisk. Läst 29 oktober 2021.
11. ^ ”Lulas frihet kommer med frågetecken”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/opinion/lulas-frihet-kommer-med-fragetecken/. Läst 29 oktober 2021.
12. ^ Clarke, Seán. ”Brazil election 2022: live results as Lula beats Bolsonaro to return as president” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2022/oct/30/brazil-election-2022-live-results-lula-bolsonaro-runoff. Läst 31 oktober 2022.
13. ^ läs online, www.kongehuset.no .^{[källa från Wikidata]}
14. ^ läst: 22 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
15. ^ läs online, www.boe.es , läst: 17 september 2018.^{[källa från Wikidata]}
16. ^ BOE-ID: BOE-A-2003-14012.^{[källa från Wikidata]}
17. ^ a b läs online, www.ordens.presidencia.pt .^{[källa från Wikidata]}
18. ^ läs online, www.eluniverso.com .^{[källa från Wikidata]}
19. ^ läs online, zakon.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
20. ^ läs online, www.noticiaslusofonas.com .^{[källa från Wikidata]}
21. ^ läs online, noticias.uol.com.br .^{[källa från Wikidata]}
22. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
23. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
24. ^ läs online, www.joradp.dz .^{[källa från Wikidata]}
25. ^ läs online, www.eldiario.net .^{[källa från Wikidata]}
26. ^ läs online, kongehuset.dk .^{[källa från Wikidata]}
27. ^ läs online, www.chathamhouse.org .^{[källa från Wikidata]}
28. ^ läs online, zakon1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
29. ^ läs online, noticias.uol.com.br .^{[källa från Wikidata]}
30. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
31. ^ läs online, memoria.ebc.com.br .^{[källa från Wikidata]}
32. ^ läs online, www.sciencespo.fr .^{[källa från Wikidata]}
33. ^ läs online, presidencia.gencat.cat .^{[källa från Wikidata]}
34. ^ läs online, institutolula.org .^{[källa från Wikidata]}
35. ^ Twitterinlägg, tweet-ID: 1649795745560633345.^{[källa från Wikidata]}
36. ^ läs online, www.france24.com .^{[källa från Wikidata]}
37. ^ läs online, www.univ-paris8.fr .^{[källa från Wikidata]}
38. ^ läs online, www8.cao.go.jp , läst: 27 mars 2025.^{[källa från Wikidata]}
39. ^ läs online, BBC .^{[källa från Wikidata]}
40. ^ a b c läs online, www1.folha.uol.com.br .^{[källa från Wikidata]}
41. ^ läs online, mais.opovo.com.br .^{[källa från Wikidata]}

• Luiz Inácio Lula da Silva på Internet Movie Database (engelska)
• Profil: Luiz Inacio Lula da Silva, BBC News, 28 January 2010
• The 2010 TIME 100: Luiz Inácio Lula da Silva, Michael Moore, Time, 20 april 2010
• Transcript of statements by Luiz Inacio Lula da Silva, Brasiliens president, till mötet med utländska investerare, FN:s konferens om handel och utveckling, 29 januari 2004, (presskonferens)
• 64:e sessionens allmänna debatt, FN, 2009